Om ett sorgset hjärta

Till alla hjärtan.

Om ett sorgset hjärta…
Sorg tycker jag är den svåraste känslan att bära för den är ofta en känsla och en smärta som inte kommer att gå över. Om man har förlorat nära anhöriga så kommer de ju inte komma tillbaka utan istället får man jobba med att försöka lära sig att leva med en saknad som gör ont ända in i själen och hjärtat.
Sorgen är väldigt individuell och vi sörjer alla på olika sätt. Omgivningen kan också reagera på olika sätt. Vänner som man trodde skulle stå vid ens sida kanske inte gör det och människor som man inte alls räknade med skulle bry sig kanske är de som bryr sig allra mest. Sorgen väcker starka känslor både i den som drabbats och i dem som står bredvid den drabbade. Vissa människor har svårt för starka känslor och samtal om döden. Döden är oftast något vi inte pratar så mycket om. Men, där livet finns, finns också döden, oavsett om vi vill det eller inte.
Att hantera sorgen är att bearbeta den, att gå igenom alla stadier av den – chocken, att försöka förstå vad som hänt, försöka acceptera och hitta en väg vidare i livet trots det svåra som hänt. Ofta kan man behöva professionell hjälp i form av t.ex. samtalsstöd.
Tiden läker inte alla sår men jag hoppas och tror att tiden hjälper oss som drabbats en liten bit på vägen. Tiden ger oss livet och livet vill att vi ska leva det. Vi som förlorat nära och kära finns ju kvar och behöver hitta styrkan att orka vidare. För mig är kärlek den känslan som hjälper mig allra mest att orka vidare. Kärleken till livet, kärleken till dem som står oss nära – både de som finns hos oss här på jorden och de som blickar ner på oss från sin himmel och som för alltid finns kvar i våra hjärtan.

Vi sitter båda på din sängkant och du lägger ett av din vackra guldarmband i min hand. Mina tårar rinner nerför kinderna och landar på guldarbandet.
”Vill du ha det här?” frågar mamma.
”Men mamma, måste vi göra det här, det är så svårt”, svarar jag.
”Jag vet att det är svårt men vi måste göra det i alla fall”, säger mamma och delar ut sina ting i livet medan hon ännu är vid liv. Medan hon ännu kan prata och göra sig hörd.

Raderna ovan kommer från min bok Tre Ackord i Livet som jag skrev efter att ha förlorat min mamma i cancer. Ett sätt för mig att bearbeta sorgen var att skriva denna bok. Jag ville hedra min mamma – hennes mod, styrka och kärlek.
Jag skrev också en sång som handlar om mammas sista stund i livet som fick namnet Mamma, jag ska gå för dig.
Senare kom även För alltid tillsammans – en sång som handlar om att vi för alltid är tillsammans – i hjärtat.
Två Sorgevisor.
Min låt Mamma, jag ska gå för dig

Min låt För alltid tillsammans

Text och melodi: Camilla Gustafsson Glas
Produktion: Leif Eriksson, Studio Nyängen

Jag funderade länge på om jag skulle dela med mig av min egen sorg. Jag valde till sist att göra det då vi ju alla någon gång i livet berörs av sorg. Min resa är många andras resor och delar vi det svåra kanske det blir lite lättare att bära. Det är skälet till att jag berättar min historia.
Tio år efter min mammas cancerbesked fick även min lillasyster cancer och mitt under min systers behandling fick min pappa en stroke. Pappa levde ett år sedan fick han en ny stroke som gjorde att han avled. Min lillasyster dog bara åtta veckor efter pappa och jag kan inte med ord beskriva den smärta och sorg som infann sig.
Sorgen och saknaden efter en mycket älskad mamma, pappa och lillasyster har varit oändligt stor och är fortfarande. Vad gör man när livet utmanar mer än vad som känns att man klarar av? Vad gör man när saknaden och sorgen smärtar så att det känns som att hjärtat går sönder?
I ett försök att trösta har jag gjort en kortfilm om sorgbearbetning – min egen.

Något som har hjälpt mig i min sorg är att skapa. Jag skriver, filmar och illustrerar och på så vis får jag bearbeta min sorg och förtvivlan. Jag finner det också viktigt att få prata, prata och åter prata och jag har funnit bra samtalsstöd, goda personer, som vandrar med mig på livets stig när livet utmanat och utmanar som allra mest. Naturen är också något som jag finner mycket helande och många är promenaderna som jag vandrat i tystnad med havet, träden och grönskan som enda sällskap. Där lyssnar jag på mina tankar som virvlar runt och försöker förstå meningen med livet och vår stund här på jorden.

Och jag ska gå mina steg.
Och jag ska gå dit du aldrig fick gå.
Och jag ska gå dina steg
i kärlek. I kärlek.

Med handen på hjärtat och med värme, kärlek och tröst till alla oss som sörjer,
Camilla

Fler blogginlägg:
Om ett lyckligt hjärta, Om ett övergivet hjärta, Om ett älskande hjärta, Om ett krossat hjärta, Om ett blommande hjärta

Milla made a heart är en blogg om olika känslor som ett hjärta kan rymma - de glada, de ledsna, de lyckliga, de övergivna, de sorgsna, de blommande...  Jag vill inspirera med mina ord, mina illustrationer, min sång och musik till att våga känna, stå upp för sig själv och alla sina känslor, vara sann och äkta för det är så jag tror att våra hjärtan blir till. Mina inlägg i bloggen är tidlösa precis som känslor är. Känslor har funnits i alla tider. De kommer och går, de är föränderliga och skapar utveckling i oss själva och hos andra. Jag önskar dig hjärtligt välkommen att känna, dela dina känslor och skriva dina ord i bloggen Milla made a heart om när livet känns - extra mycket. ❤️
Share

Kommentera